Viksjö prästgård på Murberget

Text och bild Barbro G Anderson

Den prästgård, som uppfördes1807 i Viksjö församling, Ångermanland, flyttades 1939 till länsmuseet Murberget, Härnösand. Den är öppet för allmänheten under somrarna. För släktforskare med Viksjöanknytning har den sitt speciella intresse. Förr i tiden hade flertalet sockenbor något ärende till prästgården. Dit gick man för att ta ut lysning, meddela födelse- och dödsfall eller för att få ett flyttningsbetyg och många vigslar och dop ägde rum där.


Viksjö prästgård från trädgårdssidan.
I mitten salen, till vänster förmaket.

Smeder Berg
Min egen anknytning till Viksjö är som ättling till den vittförgrenade smedsläkten Berg, som jag kunnat följa till bergsmannen i Grangärde, Dalarna, Hans Göransson född på 1660-talet. Med dennes son Anders, som står som byggmästare vid Voxna bruk, börjar släktens utbredning. Ättlingar finns bl a på Forsbacka bruk i Valbo, Sörfors bruk i Attmar, Forsse bruk i Långsele, Västanå bruk i Viksjö, Björkå bruk i Överlännäs och Sulå bruk i Indal. Min morfars farfar Johan Berg (1816-1890) var mästersmed på Västanå bruk 1850-1854. Där föddes min morfars far Johan Petter Berg den 22 juni 1850 och döptes en söndag vid midsommartid. Dopförrättare var antagligen den polisongprydde Erik Ulrik Carleson, bruks- och kapellpredikan 1846-1857. Han bodde i den prästgård, s om nu står på Murberget. När jag sommaren 2004 besökte den, kunde jag inte låta bli att tänka, att i samma förstuga hade min morfars farfar också varit. Och till höger låg pastorsexpeditionen, där han nog stått med mössan i hand för att meddela sin flyttning till Sulå bruk och Indals församling i Medelpad.


Till höger pastorsexpedition, till vänster kök.
Bro och dörrar är inte de ursprungliga.

Många kyrkor
Kyrka och prästgård ligger vanligen i anslutning till varandra. Men i Viksjö blev det så först mot 1920-talets slut, sedan 1700-talskyrkan totalförstörts vid en häftig eldsvåga den 8 februari 1926. Fram till 1700-talets mitt var Stigsjö kyrka även Viksjöbornas, dit de hade en resväg på dryga två mil. Med anläggandet av Västanå bruk vid Mjällån på 1750-talet kom en förändring. Dess ägare Daniel Krapp medgavs rätt att bygga kapell och anställa predikant och Viksjöborna fick domkapitlets tillstånd att delta i gudstjänster, nattvardsgång mm i det närbelägna brukskapellet. Vid Västanå har funnits tre kapell, det sista invigdes hösten 1771 och låg ca 50 m norr om herrgården. Viksjöbönderna hade dock planer på egen kyrka och kyrkogård på Gammelgårdsmon, vilket även förverkligades hösten 1771. Men kyrkan var ett hastverk och efter ca 20 i så dåligt skick att den revs. Västanås ägare Johan Rothof lät meddelade sockenstämman att den kunde överta brukskapellet och flytta det till Gammelgårdsmon. Så skedde och järnbruket och kapellaget hade nu en gemensam kyrka. Den nuvarande kyrkan, som står på samma plats som den gamla, är ritad av arkitekt David Frykholm, Härnösand, som samtidigt ritade den intilliggande prästgården. Kyrkan invigdes den 22 juli 1928 av biskop Ernst Lönegren. Komminister i Viksjö var då Carl Artur Larsson, som var den förste att flytta in i nya prästgården.


Bild tagen utifrån. I fil sovrum (senare arbetsrum), sal och förmak.

Prästgården 1806/1807
Viksjö första prästgård stod inflyttningsklar 1767 och låg omkring 2,5 km från nuvarande prästgård, kyrka och kyrkogård. I ett protokoll från Härnösands Cosistorium 28 augusti 1799 står bl a: "Och som Wiksjö prestebord inom Nordanå område äger en lägenhet, Prestegården benemder hvilken uti sammanhang med Nordanå ägor blifvit å charta lagder...." (Ljung). Dåtidens prästgårdar var löneboställen, dvs drevs som jordbruk. Kring prästgården fanns följaktligen flera ekonomibyggnader. Vid en syneförrättning på prästbordet i Nordanå i augusti 1779 nämns härbre, fähus, stall, kornlada, hölada, vedlider och badstuga. Redan efter 40 år, i september 1806, beslöt sockenstämman att bygga nytt bostadshus "en bit högre upp i backen ovanför den tidigare prästgården. Där den kommer att stå på torr och säker grund" (Lindberg). Den förste, som flyttade in här var Nils Johan Flodstedt, bruks- och kapellpredikant 1804-1818. Och den siste prästen med bostad där var Carl Arthur Larsson, komminister i Viksjö 1924-1952. Efter husets flyttning till Murberget skedde viss modernisering och det blev från 1942 tjänstebostad åt intendent Theodor Hellman och hans maka Vendela.


Kaffebjudning i salen sommaren 2004.

Referenser:
Anderson, Barbro: Viksjö och flyttande smeder, i Bäfvernytt nr 26/ 2002, utg Härnösands Släktforskarförening.
Dens.: Vid Sulå Järnbruk, i Bäfvernytt nr 28/ 2003, utg Härnösands Släktforskarförening.
Sjödin, Agaton: Kyrkor i Viksjö genom tiderna, Härnösand 1982.
Lindberg, Britt-Marie: Viksjö prästgård, delkurs i kulturhistoria 2000, opubl uppsats hos länsmuseet Murberget, Härnösand.
Ljung, Anders: Historien bakom Viksjö prästgård, delkurs i kulturhistoria 2000, opubl uppsats hos länsmuseet Murberget, Härnösand.


Prästgårdens bottenplan: (1) Förstuga (2) Sal (3) Pastorsexpedition (4) Förmak (5) Kök (6) Sängkammare. - Köket fick sitt nuvarande utseende 1942, när huset blev tjänstebostad för intendent Thedor Hellman. Rummet bakom köket var Th. Hellmans arbetsrum. Förmaket användes som sängkammare (Ritningsunderlag, se Ljung).



Tillbaka
Tillbaka til startsidan