Ordskatten från A till Ö

Detta dokument har tidigare publicertats i Härnösands släktforskares medlemstidning "Bäfvernytt". Ursprungligen har det publicerats i Örnsköldsviks Allehanda någon gång på 1940-talet.
Orden anses ovanliga och är sålunda på väg att försvinna ur sockendialekterna. Ett par ord om stavningen bör sägas. Givetvis kan icke en fullgod, stavning åstadkommas med vanliga grafiska resurser. Vi ska emellertid försöka med ett förenklat landsmålsalfabet som lätt kan läras.
1) Det mycket vanliga vokalljud som ligger mella å och ö nedtecknas med en 8.
2) Det tjocka l-ljudet betecknas med stort L, även mitt i ett ord.
3) Tjockt n-ljud skrives med stort N.

A
Akkeré, 8kkré - Alla slag av av åkerbruksredskap.
Aga (ha aga för) - Respekt.
ALa - Järnkrampa i selen som genomträddes skakeln.
All - Mycket trött.
Allamodin - 1) Kuriöst, egendomligt. 2) Vemodigt.
AL-äspe - Hamp som förenar "aLan" med bogskotte på hästsele.
Annie8nsch - På annat sätt.
Anra - Den kortare skidan (I äldre tider brukades skidor av olika längd. Den andra kallades "ski".).
Anring - Järnskena under släde.
Ansch8nsch - Motsols.
Ansikte - Pannan.
Annstut - Urholkad träkubb som upphängdes i träd invid sjöar för att sjöfågel skulle lägga ägg i dem.
Ant-8m - Ont om tid.
Anörja - Spår, i synnerhet skidspår.
Axar - Tvärbom på skacklarna.

B
Bakalon - Bakom logen.
Bakavis - Efterklok.
Baketiveckan . Veckoslutet.
Baklila - Norra sidan av ett betg eller en kulle.
Bammen - 1) Människans bål. 2) Trädstam.
Begåvning - Presenter, spec. friargåvor.
Binna - Björnhona.
Bitti-bär-ko - Ko som kalvar på hösten.
Bjeralort - Slemmig svamp på ruttna stubbar. Ansågs vara "Bejrans" avsöndring.
Björnlov - Blåsa mellan handlovarna på sådant sätt att en ton uppstår.
BLagarn - Garn opch vävnader av linblånor.
BLaka - 1) Bila bjälkar. 2) Utjämna väg.
BLaska - Blinka med öga.
BLyvinn - Redskap för tillverkning av blyfönster.
BLöngnen - Blåbärs och lingonris.
BLånöa - Det fattigaste och sämsta möjliga.
Blås i nattnä - En skål med vatten på smidesässjan varpå ässjan sattes igång. Det på blåsta vattnet ansågs ha en helande kraft.
BLäkke - Märka träd för fällning.
Bockälta, bocktäven - Bockens lukt.
Bogsläa - Gammaldags timmerkälke med anordnad sittplats.
Bos-la - Balken mellan korna i ladugården.
Botforer - Lädergaloscher.
Bragda - 1) Utsättning av fisknät. 2) Norrsken.
Brakakast - 1) Snabbt grepp vid brottning. 2) Kraftigt ingripande i allmänhet.
Braklivad - 1) Lätt för att dö, t.ex. fisk på land. 2) En som dör ung.
Brann - Fågelgiller.
Brannting - Höjdsluttning.
Brattfall - Vattenfall, bergstupa.
Brenel - Gammal skinnfäll.
Bresakäring - Dubbla bärstolpar som stå lutade mot varandra.
Bressla - Skinnfäll, grovt skynke.
Briket - Snarstucken.
Brik-löte - Vrångt, envist sinnelag som tidvis kommer och går.
Brufamma - Kvinna som gläder bruden.
Brukta - Gödsel.
Brårask - Skyndsamhet, på stunden.
Bråsint - Häftig.
Brättes - Spänna vadorna, styv i nacken.
Brögd - Brydd, tveksam.
Br8tta-fält - Snösmältningen.
Br8ttfälling - Brotsling.
Bufferninga, buföringa - Flyttning till och från fäbovallen.
Bugen - Bärställning av vidjor gjorda i nätform. Användes att bära hö i.
Burn - Underrede på möbel, spec. på bord.
Busche - Hetsa hund på folk.
Båne - 1) Barnet, 2) framföda barn.
Bånet - Gravid.
Bånalekar - Lekar och leksaker.
Bån-syter - En som sköter småbarn.
Båtlänninga - Landningsplats (för båtar).
Bäa - Naken.
Bäcker - Bagge.
Bäg - Envis.
Bäges - Gnabbas, tvista.
Bäkamaten, bakamaten - Bröd, spec. tunnbröd.
BäLjstinn - Alltför mätt.
BäLj ti sä - Omåttlig i mat och dryck.
Bänn - 1) Linkärve. 2) Böja, t.ex. skidans främre del.
Bära fram - 1) Barndop, 2) framföra en hälsning, 3) skvallra i otid.
Böga - Landsbygcen.
BögJe - Buckla.
Börding - En slags båt.
B8kkeLsam - Fumlig.
B8kä - Väsnas.
B8li-bock - Oskuren bock.
B8L-järn - Inmurad järnstång under spiskupan.
B8llerstånga - Stång som lägges över hölasset, nedpresas och fastbindes i ändarna.
B8L-stang - Spisstång.
B8rde - Böld.
B8ssaroN - Grov arbetsblus för män, utan linning i midjan, med sidosprund.
B8sslana - Alla typer av åkerbruksredakap.

D
Dabeten - Vallhjonets matsäck för dagen. (Dagbetan).
Dagg - Liten sup.
Damme - Dofta.
Damn å - Svimma.
Dett - Punkt, liten prick.
Dimpe - Avsvimning, dåndimpen.
Dombjäller - En klotrund ringklocka på hästen under vintern.
Dompt - En liten smula "mjöldompt".
Dongen - bädd för kreaturen.
Dra knok - Dra fingerkrok.
Draglea - Motlut på väg.
Dremne - 1: Smälta, 2: svimma.
Drusilla - Enligt folktron (i Nordingrå), Adams första hustru, sedemera ett osynligt naturväsen, skogsrå.
Drällte - Spilla.
Drättne - Drunkna.
DrövLing - Stor spik.
Dr8ssa dell - Hårt slag.
Dr8ssan - Agnar o.d. utgörande bädd för kreaturen.
Dyngs8gg - Lortigt fruntimmer.
Dyschä - Hö, utbrett till torkning, på vissa orter hopfört i högar.
Dä ry - Aftonrodnaden.
D8bb - Flöte på nät.
D8kka - Slå.
D8ns - Övre delen av stannsängen. I den låg barnen.
D8rj, darj - Hackat granris.
D8rjmä - Avsvimning, svag och klen, "ja känn mäj s8m e d8rm".
D8rsken - Klen, illa till mods.

E
Eka - Orenlighet i ull.
Ell-ben - Elddonet.
Ellförrostningsasch - Vid slakt av bagge tillvaratog man pungen, beredde den och gjorde en påse i vilket man förvarade elddonet, stålet flintan och fnösket. (Eldutrustningsask).
Ellskött - Dtället där man tänder en mila.
Enhärninga - 1. Oavbrutet, 2. att bringa ett förhållande till sin spets.
Enke - Enstaka.
En-lätt - Enfärgat.
Ersmässknärten - Fylla vid Eriksmässan (18/5).
Ess - Om. (Ess du vell).
Eviga fläcken - Ofördröjligen.
Exing Efsing - Kvickrot.

F
Faliten - Dålig matlust.
Fangfore - Dåligt foder. Mossa, löv och barr som kreaturfoder.
Fanga - Ett slags magåkomma.
Fjetta - De trästycken som är fastsatta i meden och uppbära slädden.
Falåten - Förhänge framför stannsäng.
Far - Epidemi.
Farke, F8rke - Varna, vädja.
Farget, F8rket - Gäller något ovanligt, efterlängtat och kärkommet, t. ex. god mat men ej fått på länge.
Feg - Aningar om någons ankomst eller ett dödsbud.
Fegljus - Man trodde sig se ett fegljus över gården där någon nyss dött.
Fegmärke - Ont förebud.
Fil8mmalag - Mjölken i tråget hälldes bort, i den kvarvarande grädden smulades tunnbröd. Traktering på fäbodvallen.
Finnsk8tt - Hastigt på kommen sjukdom hos kreatur. Ansågs vara resultatet av trollskott av finnar.
Fjemet - Lösmynt, lismande person.
Fjuse, fjöse, föjse - Fähuset.
Fjella - Skogsmarker som ligger långt bort från hemmet.
Fjell-pig.häLj - Söndag före slåttern då fäbodpigorna trakterade unga män med fäbodens läckerheter.
Fjuster - Pjunkig, inbilsk person.
Fjäll-ost - Mycket små ostar som fäbodflickorna gav åt manliga besökande. kunde stoppas i liten ficka.
FjöLa - 1: stor rund brödspade. 2: Sittbräda på hemlighuset.
FLaka-stig - Skogsstig över vilken man satt upp fångstsnaror.
FLark - Gungfly, träsk övervuxet med tuvor.
FLasa - Handla eller tala obetänksamt.
FLen - 1: Svallis. 2: Svullnad på kojuvret.
FLenpust - Ömma valkar i händerna.
FLippern - Ostmassa strax före löpningen.
FLo - Översvämning.
FLogvärk - Torrvärk, gikt som flyttar sig i olika kroppsdelar.
Flygg, fly - Odryg.
FLyt - Snabb.
FLäng-fäL - Snabb resa.
FLöte - Tvärslå mellan "fjetta", se dito.
Forer - Beteende, t.ex. f8Lkforer, käraforer o.a.
Fort i joLa - Begravning efter självspillning eller avrättad.
Frassin - Katthane.
Freste - Försöka.
FrryNä - Rynka på näsan, visa sig missbelåten.
Fröfr8dd - Förfrysning.
FröN - 1: Arg. 2: Svagt trä.
Fr8ssan - Vanlig febersjukdom i äldre tider.
Fyrmänning - Släkting i fjärde led.
Fållbänk - Soffliknande sitt- och liggmöbel. Ursprungligen väggfast.
Fårajö, fårböNa - Fårgödsel
FÅrgråten - Sekret i ögonvrån.
Fägst - Den vackraste.
Fäjjen - Glad
FäLer - Märken efter fötter, fotspår.
FäLknäpp - Sup före avresan.
Fällschyra - Huggskåran i träd för fällning. Skårans placering bestämde fallriktningen.
Fällsk8kken - När man och hustru går till sängs under gemensam skinfäll, stoppade man fällen bakom varandras rygg så att man inte skulle frysa under natten. Alltså en liten ömhetsbetygelse... (Ordet bör införlivas med svenska akademiens ordlista).
Fätt - Fotspår.
Födeln, föreln - Fjärilen.
Fögannä - Närapå.
Fönja - Något flyktigt som lätt blåser bort, falaska.
För gammalt - I äldre tider.
För mer - Att anse sig vara bättre ä andra.
Förninga - Medförd mat till bröllop och kalas, knytkalas.
Försäte - Plankka eller kluven stock med fyra runda pinnar som ben. Brukades i huvudsak i fäbodarna.
F8kkä - Oanständig grimas.
F8Lhus - Livmoder på häst.
F8Lkfatt - Anständigt uppträdande.
F8ntus - Frontespis.
F8rbecham - Förbehållsam, tillbakadragen.
F8rgangsjuN - Sockenhjon.

G
Gall - Säges om kokreatur som inte tar kalv och därför mjölkar dåligt eller inte alls.
Gamm-kärn - Den gamla karlen = hin omde.
Gamm-st8k - Gammal och orkeslös.
GaNa - Fiskgälar. Brukas även i kränkande syfte om människans hals.
Gapa-tratt - Högljudd och högfärdig person.
Gara-värä - Dagsmeja, blåst och skare.
Gara-spjärn - Småfåglar som i sådant väder söker sig till människoboningarna.
GLaning - Sista skymten av den nedgående solen.
GLises - Stirra.
GLäfsträ - Träsked.
GLäjj - Glädjestrålande.
GLänte - 1: Stinta. 2: Skogsglänta.
GL8ppa - 1: Uppstötningar, vill kräkas. 2: Snöglopp.
GL8tta - Smygtitta.
Gnu - 1: Knota. 2: Hundens ylande.
Goa nagLa pån - Händig karl.
Goffer - God för... 1: Han är inte goffer. 2: Han orkar inte.
Gojiven - Generös.
Golåten - 1: Välsinnad. 2: Medgörlig.
GommeLöLe - Skördefest.
Gravabacken - Kyrkogården.
GravöLsdans - Dans vid gravöl efter dött barn. Denna sedvänja kvarlevde i Anundsjö till åtminstone 1860-talet. Dr. Karl Sidenbladh säger härom: "Troligt är att tilltaget saknar motstycke i den civiliserade världen".
Grest - Otätt.
Grinskava - Gnatig människa.
Grise - Suggans nedkomst.
Gro - Malande värk, t.ex. tandvärk.
Grop - Grov, tjock.
Gruvä - Framåtlutad.
Gräbba - Dynggrep.
Grävsnyta - Högfärdig flicka.
Gröpjärn - Urholkningsredskap.
Gröthövel - Skällsord om pojkar.
Gulla vacker - Brukas i samband med att man ber vackert, utrop av förtjusning.
Gullet - Älskligt, vackert, t.ex. ett rart hem.
Guven - Ånga, varm luft.
Gvakksä - 1) Skall av liten hund. 2) Uppstudsighet.
Gvadd, snorgvadd - Skällsord om pojkar.
GvaLp - Hundvalp.
2008.04.13
Gvann - Mullvad.
GväLja - Slem, t.ex. vid sjöstränder.
GäL-mella - 1) Från gård till gård. 2) Avståndet mellan gårdarna.
GåL-sop - En som springer mellan gårdarna.
GångsyNa - Person som ser så illa att han nätt och jämt kan gå.
Gädd-slir - Liten gädda.
Gärv - 1) Mybdig ålder. 2) Högfärdig. 3) Försigkommet barn.
G8fta -1) Varm luft, doft.
G8r - Var. 2) Något ont som bringats till sin spets, t.ex. g8r-snål, g8r-elak, g8r-kallt.

H
H8skes - Frysa.
Hö-slinn - Höskrinda.
H8kken - Vilken?
2008.08.13
H8kker - 1) Frysa. 2) Gråta. 3) Lågmäld gnäggning av häst.
Högfäll - Gilla, tycka om.
H8gst - Ställe vid skogsavverkning.
H8rves - Köldrysningar.
H8s - Piphuvud.

I
Ill - Ond, vred.
Illh8ga - Ovillig.
Illjasch - Elak, retfull.
Illv8ling - 1) Elak människa. 2) Vanskapt människa.
Inm8nt - Tandlöshet, insjunken mun.
Innabönnen - Sluten, inbunden.
2008.10.05
Inn8nner - Fattig, "under isen".
Intjvätt - Ingenting.

J
JaLmes - Klaga.
Jansch, jönsch - Härförleden.
JekkeL - Oxeltand.
Jeln - Fiskavskräde.
Jera - Dålig smak i munnen, uppstötningar.
Jeren - Girig, flitig.
Jerte - Idissla.
Jestaligen - Uttryck för beklagande.
Jett - Måste.
Jetten - Hävstång att höja kvarnstenen med.
2009.01.25
Jev - Hötapp.
Jiga - Glest stängsel.
Jissvall - Plats för torkning av fisknät.
Jissväder - Torkväder.
JoLmora - Barnmorska.
Ju - Kådfläck i trä.
JuLa - Ställa armar och ben korsvis och tumla runt. En slags handvolt.
Jul-skröttja - Att ge barnen ris strax före jul så att de skulle vara snälla under helgen.
Jumma - Eko.
Jurä - Kojuvret.

Till startsidan