Finland-Ångermanland-Medelpad

Text och bild Barbro G Anderson

Säkert är det många med anknytning till dagens Ångermanland och Medelpad, som kan spåra sina förfäder till Finland. Välbekant är 1800-talets arbetsinvandring till de norrländska sågverken. Men det finns en betydligt äldre flyttström, vars alla ättlingar nog inte känner till förfädernas långa resa från Finlands inland och Savolax för mer än 400 år sedan.

Från Finland
Mitt intresse för denna invandring väcktes, när jag under mina forskningar fann, att min morfars Johan Robert Berg (1877-1933) andra hustru Elin Kristina Norberg (1878-1948) var ättling till de på 1500- och 1600-talen invandrade skogsfinnarna. Mina egna rötter kan dock inte härledas dit, då jag är barnbarn till Johan R Berg och hans första hustru Anna född Åkerberg (1885-1919). När hon avled, hade makarna fyra minderåriga döttrar. Johan R Berg och Elin Norberg vigdes i Skönsmon, söder om Sundsvall, den 25 juli 1925.


Gatunamnet minner om tidig bosättning i Viksjö.

Nyodlingar
Finland var fram till 1809 en del av det svenska riket. Redan Gustav Vasa påbörjade en medveten nyodlings- och kolonisationspolitik med svedjebruk i Savolax. Metoden krävde stora arealer. Allt slog så väl ut, att befolkningstillväxten blev för stor för området. Samtidigt skövlades landsdelen av ständiga krig mot Ryssland. Men på andra sidan Östersjön fanns också lämplig mark för svedjefinnarnas odlingsteknik. Uppmuntrad av kronan, vars nyodlingsstrategi fortsatte under 1600-talet, sökte sig svedjefinnarna till Sveriges inland. Det område, som är aktuellt i denna studie, ligger där sockengränserna för Viksjö och Graninge i Ångermanland och Ljustorp och Liden i Medelpad möts. Det var obebodda skogstrakter, lämpliga för svedjebruk.


Första finntorpet låg vid länsväg 331 från vägskälet till Käckelbäcksmon och norrut.

CD-skivor och litteratur
Resultaten nedan bygger på uppgifter ur CD-skivorna Viksjö byar och gårdar 1600-1800, utgiven av Härnösands släktforskare 2005 och Familjeregister för socknarna i Medelpad 1500-1800, utgiven av Midälva genealogiska förening 2002. Till tryckta standardverk hör Richard Gothes Medelpads Finnmarker (1945) och Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappland och Jämtland (1948). För Viksjö finns Lars-Ola Noréns faktarika Svedjerök. Den finska kolonisationen i Viksjöbygden (1985). Boken om Säbrå (1971) med Tyko Lundkvist som redaktör, innehåller avsnitt om den finska kolonisationen. Till nyare bidrag hör Det skogsfinska kulturarvet (2001) med Maud Wedin som huvudredaktör. Där finns omfattande käll- och litteraturhänvisningar.


Jordebok 1697 Ångermanland, första sidan (Västernorrlands landskontor, GIIIa:4. landsarkivet Härnösand.

Fakta i räkenskaper
De första svedjefinnarna i Ångermanland verkar ha varit Per Påvelsson i Graninge 1584 och Per Nilsson ”finne i Wästanåå”, som ligger i Viksjö och då hörde till Stigsjö socken. ”Koncentrationen av finnar i Viksjö är märkvärdig genom sin storlek och genom den välmåga, som finnarna lade i dagen på 1620-talet, då domboks- och räkenskapsmaterialet bäst belyser deras förhållanden.” Omkring 1600 fanns tre byar med finntorp: Viksjön, även kallad Gammelgården, Sunnanå, nu Västanå och Nordanå, även kallad Östanå . År 1620 hette den rikaste finnbonden Olof Larsson och bodde i Gammelgården, även kallad Finnestad. Han var antagligen son till Store Lasse, belagd 1591. Här fanns även Anders Michelsson Finne, belagd 1590. Från de tidiga bosättningarna i Viksjö och Graninge spred sig skogsfinnarna sedan ut över angränsande områden i Ångermanland och Medelpad (Norén, s 37 ff, 41, 107; Tarkiainen, s 171 f; Wedin, s 252).


Elin Norberg (1878-1948). Gift Berg (släktarkiv).

(O)Möjlig genealogi
Richard Gothe har åberopat Abraham Hülphers manuskriptsamling från 1770-talet om finnkolonisationen: ”Gamla sagan är, att en änkia Ingrid med 2 söner först begifwit sig till denna skogspark och begynt byggia på den plats som kallas Gamle gården”. Gothe förlägger tiden till 1580-90-talen, platsen är Finnestad eller Gammelgården och bland de namn han funnit är Lasse Finne eller Store Lasse och Anders Michelsson. Senare forskare har antagit att Lasse Finne (Michelsson) och Anders Michelsson är änkan Ingrids båda söner. Vidare att nybyggaren Olof Andersson, finne (belagd 1670), är son till Anders Michelsson (Gothe 1945, s 59; dens 1948, s 36; CD-skivan, Viksjö… s 24). Ett möjligt samband från den tidigaste kolonisationen i Gammelgården blir då: Ingrid från Finland - Anders Michelsson (bror till Store Lasse f ca 1545) - Olof Andersson.

Från Viksjö till Ljustorp
Med Olof Anderssons i Gammelgården familj, blir uppgifterna säkrare. Av hans sju barn är dottern Maria (1671-1730) mest intressant här. År 1694 blev hon gift med finnen Anders Andersson (1663-1730) i Bredsjön, Ljustorp. Från dem kommer sedan bl a följande ättlingar: dotter Malin Andersdotter (1694-1770, gift med Mickel Hansson f 1698 i Skälsjön, Liden) makarna bosatta Bredsjön nr 5, Ljustorp - dotter Märta Mickelsdotter (1726-1792, gift med Per Persson f 1723 i Arklo, Liden) makarna bosatta Bredsjön nr 5, Ljustorp - son Mickel Persson (1748-1810) bonde i Käckebäcksmon, Viksjö - dotter Margareta Mickelsdotter (1780-1866, gift med logarvaren vid Västanå bruk,Viksjö, Lars Vikström, senare bonde i Frötuna, Ljustorp) - dotter Brita Greta Vikström (1808 - 1880 gift med bonden Johan Petter Norberg i Hillsta, Skön) - son Axel Norberg (1849-1931) arbetare, senare faktor, vid Mons Ånsåg, Skönsmon, Sundsvall - dotter Elin Norberg, uppvuxen vid Mons Ångsåg (1878-1948), gift med Johan R Berg (1877-1933), anställd vid Statens Järnvägar, Sundsvall.

Bredsjö-Antes sonhustru
När Maria Olofsdotter gifte sig med Anders Andersson på Bredsjön nr 5, Ljustorp, blev hon sonhustru till finnen Anders Danielsson, som 1649 tog upp det första nybygget i Bredsjön (nr 1-2). För många är han känd som Bredsjö-Ante. Och han är ”ganska så säkert” son till viksjöfinnen Daniel Andersson, född omkring 1590. Bredsjön nr 5 kom att övertas av Anders Anderssons dotter Malin Andersdotter (1694-1770) och hennes make Mickel Hansson (1698-1749) från Skälsjön i Liden. Även han kommer från finska nybyggare. Hans farfar var finnen Mickel Jonsson i Skälsjön och hans morfar var Grels Eriksson, finne och nybyggare, som brutit mark i Återvänningen, Liden, där hans far, Erik Hindersson, en gång slagit sig ner ((Lundkvist, s 278 f; Gothe, 1988, s 274ff).


Visa större karta

Finnmarken med Gammelgården, Bredsjön, Skälsjön och Återvänningen (kartunderlag från Det skogsfinska kulturarvet, s 253).

Till sist
De tidiga svedjefinnara höll sig till varandra. De skapade sina egna byar och giftermål skedde inom den egna kretsen. Av den översikt som här getts, framgår att Elin Norbergs rötter på flera håll går tillbaka till 1600-talets svedjefinnar. Från de äldsta nybyggarna i Gammelgården kan linjerna följas framåt, bakåt, framåt igen och bakåt igen, till nybyggen i Skälsjön, Återvänningen och Bredsjön. Därmed är det klarlagt att hon på flera sätt ingår i Bredsjö-Antes stora släktkrets. Men eventuella trådar till 1500-talets Store Lasse och Ingrid från Finland bör nog, för säkerhets skull, förläggas till den muntliga traditionens sägenomspunna värld (se närmare Viksjö byar och gårdar och Familjeregister för socknarna i Medelpad).

--------

Referenser:

Släktarkiv Berg m fl, hos B. Anderson (parte)

Familjeregister för socknarna i Medelpad 1500-1800, CD-skiva, utg Midälva Genealogiska Förening, Sundsvall, 2002.
Gothe, Richard: Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmaken och Jämtland (1948), faksimil, Stockholm 1993.
Dens.: Medelpads finnmarker (1945), faksimil Stockholm 1988.
Lindqvist, Annika m fl:Ättlingar till Bredsjö-Ante och Henrik Larsson (web.telia.com: Familjen Lindqvists hemsida).
Lundkvist, Tyko (red): Boken om Säbrå, Örnsköldsvik 1986.
Norén, Lars-Ola: Svedjerök. Den finska kolonisationen i Viksjöbygden, Södertälje 1994.
Tarkiainen, Kari: Finnarnas historia i Sverige, I, Stockholm 1990.
Wedin, Maud (huvudred): Det skogsfinska kulturarvet, utg FINNSAM och Finnbygdens förlag, Falun 2001.
Viksjö byar och gårdar 1600-1800, CD-skiva, utg Härnösands Släktforskare 2005.

Tillbaka
Tillbaka til startsidan